Finsk industri måste minska utsläppen ytterligare

Föroreningar genom mänsklig påverkan från industri och ökad trafik skadar människohälsan och naturen. Miljöarbetet i dagens industrialiserade samhälle har tagit många framsteg mot bättre och effektivare sätt att kontrollera utsläpp i omgivningen. Kvaliteten på vattendragen och luften har på många ställen blivit avsevärt bättre jämfört med läget för några decennier sedan. Det finns dock rum för fortsatt utveckling mot det bättre.

Genom EU­direktiven har de olika ländernas lagstiftning närmat sig varandra och målen för utsläppskontroll sätts främst på EU­nivå. Det blir då de lokala myndigheternas uppgift att i sina tillståndsbestämmelser vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera de lokala industriaktörernas utsläpp.

På den nationella nivån sätter EU National Emission Ceilings Directive (NEC­direktiven) gränser för fyra nyckelutsläpp i luften:

• Kväveoxider (Nox)
• svaveloxider (Sox)
• icke­metan volatila organiska föreningar (NMVOC) och
• ammoniak.

Gränser för industriella utsläpp sätts av t. ex. Industrial Emissions Directive (IED). Luftföroreningar bildar ett komplext system där olika föroreningar samverkar i atmosfären och påverkar hälsa, natur och klimat.

Enligt EEA:s rapporter står energi­ och industrisektorns i Sverige respektive Finland för de största eller näststörsta utsläppen av följande ämnen:

• NOx (41 % i Sverige / 65 % i Finland)
• SO2 (52 % / 94 %)
• NMVOC (24 % / 52 %)
• fina partiklar, PM2,5 (52% / 74 %)
• kolmonoxid, CO (57 % / 61 %)

Energi­ och industrisektorn har redan länge vidtagit åtgärder för att minska sina utsläpp, speciellt av SOx och NOx , men fortfarande finns det utrymme för och krav på förbättringar. Speciellt i Finland kommer IED att kräva att industrin inom de närmaste åren minskar sina NOx –utsläpp.

Källa: European Environmental Agency (EEA), Air pollution fact sheet 2014, Sweden

Nya krav på energiproducenten

Val av teknologier för utsläppskontroll görs redan vid planering av nya produktionsanläggningar. Det finns allmänt använda processer för rengöring av SOx , partiklar, NOx etc. som i flesta fall fungerar väl. I framtiden kan utsläppsgränserna bli strängare, det kan ske förändringar i bränslemixen o.dyl, som leder till att mängden utsläpp ändras. Man behöver kanske investera i nya processer, rengöringsutrustning och lagertankar. Kanske är man inte van att använda kemiska lösningar för problemet i fråga. Då kan en kompetent kemikalieleverantör med sitt nätverk vara till stor hjälp. I enklaste fall är det fråga om tips på storleken av lagertankar, i andra fall kan leverantören erbjuda den enda möjliga lösningen till problemet i fråga.

Att investera i miljön är en investering för hälsa och natur men också en nödvändig investering i producentens framtid. Det betyder även driftskostnader. I en rapport av Åström et. al.(“Estimating air pollution emission abatement potential in Sweden 2030” IVL Swedish Environmental Institute 2013) har man uppskattat den totala minskningspotentialen av den svenska energi­, pappers­ och järn­ och stålindustrins NOx – utsläpp till 13 kton/år (ca. 38 % av den projekterade totalmängden 35 kton/år). I rapporten uppskattar man även att de årliga kostnaderna av att minska 2,3 kton/år betyder ca 170 miljoner svenska kronor. Genom effektiva produktions­ och leveransprocesser kan driftskostnaderna optimeras. En nära kontakt till leverantören möjliggör en öppen diskussion om gränsvärden och om lösningar att underskrida dem.

Plattform för miljökemikalier i kvarntorp

Hurdana kemiska lösningar finns det då i praktiken? ­

"Vattenfri ammoniak används bl. a. som köldmedia, gödsel och råvara till andra kemikalier. Genom att lösa den i rent vatten åstadkommer man ammoniaklösning som används mest som reagens vid SNCR­ och SCR­ processer för att minska NOx ­ utsläppen. Ammoniakmolekylen reagerar med kväveoxiderna i rökgasen och bildar molekylärt kväve samt vatten" berättar Harri Latonen, Business Development Manager vid Algol Chemicals. ­ 

"Vid behandling av rökgaser används det också baskemikalier såsom natriumhydroxid (natronlut) samt vatten. Dessa vätskor måste rengöras innan de släpps ut till mottagaren. Metallerna i vatten fälls ut med järnklorid och/ eller polyaluminkloridbaserade fällningskemikalier. I vissa fall kan man ha problem med tungmetaller såsom kvicksilver, cadmium, koppar, nickel, bly, thallium eller silver. Tungmetallerna kan vara bundna av komplexbildare så att utfällningen inte når de nivåer myndigheterna kräver. Genom att tillsätta en specialkemikalie, AC-TMT®15, kan dessa tungmetallkomplexer brytas och metallerna fällas ut. Processen kräver i en del fall teknisk support vilket Algol Chemicals kan stå till tjänst med", Latonen förklarar.

Algol Chemicals AB utvecklar just nu sin produktionsanläggning i Kvarntorp, Kumla till ett miljökemikaliecentrum. Från Kvarntorp har man levererat ammoniak till jordbruk och industri i över två decennier, sedan juli 2015 som Algol Chemicals AB. Utöver egen produktion har Algol Chemicals flera huvudmän vilkas produkter lagras och packas i Algol Chemicals anläggningar i Sverige, Danmark, Norge och Finland. ­

"Algol Chemicals håller på att med egna och huvudmännens produkter och med kunskap starkt utvecklas till en fullständig miljökemikalieleverantör för energisektorn och en stor del av den övriga industrin. För energiproducenten betyder det att det är möjligt att från en och samma leverantör få såväl en liten dunk specialkemikalie som en lastbil fullastad av denox­reagens. Samtidigt kan man få hjälp i praktiska frågor gällande behandling av dessa kemikalier eller experthjälp till problemlösning. Det här är en del av Algol Chemicals kännetecken" förklarar Latonen.