Foderindustrin står inför hård vinter
Den ovanligt heta sommaren orsakade torka i många områden, vilket drev upp foderkostnader och minskade skördeutbytet samt kött- och mjölkproduktionen i Sverige, Finland, Danmark och Norge. Värmeböljan påverkade hela Europa och därmed betalar till exempel boskapsuppfödare och mjölkbönder nu mer än dubbelt för foder. Bönderna kommer att möta dyra kostnader under vintern då priset på vetestrå ökar. I början av december 2018 rörde sig det lägsta kända erbjudandet på vete vid runt 205 -216 €/t. Många länder i norra Europa och Baltikum har ansökt om EU-stöd för att stödja bönder och EU:s gemensamma forskningscentrum uppmanar bönderna att förbereda sig för att anpassa sig till ett varmare klimat.
Foderindustrin i Sverige
Den ovanligt varma sommaren har haft en tydlig inverkan på svensk jordbruk. Skörden rapporterades vara 3,5 miljoner ton, vilket är ungefär hälften av skörden under ett normalt år. Skörden är den lägsta sedan 1950-talet. En stor del av Sveriges matproduktion har drabbats av värmen och den nästan halverade skörden kommer att påverka jordbruksföretag under en lång tid framöver. Årets skörd påverkar även produktionen av bland annat mejeriprodukter och kött, vilket i sin tur höjer priserna på matvaror.
Värmeböljan har orsakat problem med brist på foder, vilket i sin tur har tvingat många bönder att skicka djur till slakteriet. Enligt svenska statistikbyrån var det totala antalet boskap i landet 1,449 miljoner i december 2017, vilket är en ökning på mindre än en procent jämfört med det föregående året. Antalet mjölkkor har minskat med 0,8 procent medan antalet andra boskapsdjur har ökat med sex procent. Det totala antalet kvigor, tjurar och stutar har minskat med 0,4 procent medan antalet kalvar har ökat med 1,3 procent. Det totala antalet boskap i Sverige har minskat med cirka 10 procent sedan december 2000. Under denna period har antalet mjölkkor minskat med 24 procent, medan antalet andra boskapsdjur har ökat med 30 procent. Bristen på spannmål innebär att Sverige blir beroende på import av vete.
Fläskindustrin i Danmark
2017 var ett bra år för den danska grisproduktionen, trots att tillverkare med lägre kostnader som USA och Kina fortsatt att pressa de internationella marknaderna. I Danmark har det varit möjligt att stärka utbudet av slaktdjur till slakterierna. Under det senaste året slaktades 4 procent fler grisar än för ett år sedan, vilket har skapat fler arbeten på slakterierna. Svinpopulationen i Danmark har överträffat landets befolkning, vilket gör landet till en av EU:s viktigaste grisproducenter och bevisar svinindustrins betydelse i Danmark. Det ökade utbudet av grisar har dock resulterat i lägre priser för fläsk. Enligt en artikel från Scandasia.com den 19 augusti 2018 är exportpriset för dansk fläsk rekordlågt även om det vanligtvis är högre runt denna tid på året. Enligt rapporten är priset på fläsk som högst runt sommaren och som lägst runt julen. Under sommaren 2018 har priserna nått sitt lägsta på 15 år. Det låga priset på fläsk är ett resultat av högre svinpopulationer i EU, USA och Kina.
I november 2018 fortsatte de internationella prisnoteringarna för gris fläsk att minska. Prisnoteringen på gris fläsket minskade redan för den tredje månaden i följd. Priserna speglar de stora exporttillgångarna från de huvudproducerande regionerna och de fortsatta handelsbegränsningarna på grund av utbrott av den afrikanska svinpesten. Även om Danmark inte direkt påverkas av den afrikanska svinpesten har de beslutat att bygga ett staket längs gränsen till Tyskland för att stoppa den potentiella spridningen av viruset. Staketet är avsett för att skydda mot infekterade vildsvin som kommer in i landet.
Laxindustrin i Norge
Foder är en av de största kostnaderna för norsk laxodling. Fiskfoder baseras på behoven hos varje fisk och precis som med boskap beaktas faktorer som art, ålder, vikt samt fysiologiska krav under beslutsprocessen. I början av december 2018 rörde sig det lägsta kända erbjudandet på fiskfoder av europeiska handlare vid 1300 - 1750 USD/t.
Den norska laxindustrin regleras av olika lagar och licensavtal för att skydda den högvärda fiskesektorn. Strategin för havsbruk är viktig för Norge och den norska vattenbruksindustrin med tanke på den nuvarande bristen av hållbara kustområden och ökad konkurrens från landbaserade fiskodlingsanläggningar. För närvarande är Norge EU:s största fiskfoderproducent med en produktion på drygt 1,82 miljoner ton / år.
