Cirkulär ekonomi främjar hållbar utveckling och konkurrenskraft
Befolkningstillväxten och den ständigt ökande näringsverksamheten hotar planetens resurser. Idag konsumerar vi jordens resurser snabbare än den kan leverera. Den cirkulära ekonomin är ett sätt att möta den utmaningen och ser ut att leda till positiva förändringar i samhället och för vårt sätt att leva. Målet med den cirkulära ekonomin är att bevara produkternas och materialens värde så länge som möjligt. Genom att framställa produkter och material som är återvinningsbara redan från början skapas mervärde.
Den cirkulära ekonomin är en grundförutsättning för en mer hållbar framtid. Dess mål är att systematiskt minska produktionen av nya material. Konsumtion ska inte baseras på produktion utan mer på att hyra, låna, dela, återvinna och utveckla återvinningsbara produkter. Den cirkulära ekonomin sparar naturresurser och skapar nya affärsmöjligheter samtidigt som den minskar utsläppen och förbrukningen av naturtillgångarna. Den cirkulära ekonomin innebär dessutom avsevärda ekonomiska fördelar, som i sin tur främjar nya idéer och nya arbetstillfällen.
Cirkulär ekonomi, återvinning, återanvändning
Återvinning och återanvändning är vanligtvis mer välkända koncept än cirkulär ekonomi. Syftet med återvinning är att hitta nya användningsområden för avfall som redan finns. Avfall används ofta i tillverkningen av nya produkter, därför är avfallssortering en viktig komponent i återvinning. Återanvändning betyder att en befintlig produkt används igen som den är – att vi säljer eller överlåter en produkt vi har använt till någon annan som behöver den. Den cirkulära ekonomin strävar efter att stärka den ekonomiska konkurrenskraften genom att minska överkonsumtionen av resurser, dvs. minimera mängden avfall som lämnar kretsloppet. Produkter skapas och tillverkas för att hålla så länge som möjligt, så att materialet kan används på ett hållbart sätt. Effektiv återanvändning av resurser gör att produkternas och råmaterialets värde bevaras under hela livscykeln. Hållbar användning kräver dock ett nytt sätt att tänka – både när det gäller produktion och konsumtion.
Cirkulär ekonomi i Finland
Idén att använda en produkt så länge som möjligt är typiskt för det finska sättet att tänka, så det är lätt för finländare att förstå fördelarna med den cirkulära ekonomin. På många sätt är Finland faktiskt en föregångare inom den cirkulära ekonomin. Å andra sidan hämmas implementeringen av cirkulär ekonomi något av tilltron till forskningsresultat. Men förkärleken för siffror kan även användas för att utveckla innovationer och nya lösningar. Den cirkulära ekonomin reducerar minskningen av naturresurser genom att fokusera på återvinning och har samtidigt en positiv effekt på den finska ekonomins tillväxtpotential.
– Trots vår tilltro till forskningen, är förutsättningarna för den cirkulära ekonomin bra i Finland. Den tillämpas redan inom den finska pappers- och skogsindustrin. Det finns dock fortfarande utrymme för förbättringar, när det gäller övergången från forskning till praktiska lösningar. Det kan vara dyrt att använda avfall och svårt att hitta investeringar. Tekniken finns, men det är inte så lätt att skaffa den finansiering som krävs för att bygga nya anläggningar. Implementeringen kräver forskningsinstitut, företag, experter, finansiering och ändrad lagstiftning, säger Kenneth Ekman, vd på CrisolteQ Oy.
Tack vare skogsindustrin är Finland det ledande landet när det gäller biologisk cirkulär ekonomi. Trots det ligger återvinningen i Finland fortfarande under snittet i EU, och är inte ens på nordisk nivå. Ändå ökar Finlands konkurrenskraft hela tiden tack vare nya produkter, tjänster, partnerskap och tekniker. Den cirkulära ekonomin syftar till att bevara Finlands livskraft både vad gäller miljön och ekonomin. Den finska regeringen har redan meddelat att målet är att bli ett föregångsland inom cirkulär ekonomi per 2025. Den effektiva resursanvändningen och den minskade avfallsmängden bidrar till minskade tillverkningskostnader och skyddar samtidigt miljön. Enligt den finska innovationsfonden Sitra kan den cirkulära ekonomin i Finland årligen generera upp till 2,5 miljarder euro i nya affärsmöjligheter i Finland.
Cirkulär ekonomi i EU
Europa är beroende av import av råvaror, därför är lösningarna som den cirkulära ekonomin erbjuder vad gäller effektivt utnyttjande av resurserna extremt viktiga. I december 2015 la EU-kommissionen fram ett förslag på bidrag till stöd för övergången till cirkulär ekonomi inom EU. Europaparlamentet godkände därefter EU-kommissionens förslag på ett projekt för cirkulär ekonomi som ska tillämpas i alla de nuvarande medlemsstaterna, EES-länderna, Norge och Schweiz. Enligt förslaget ska det kommunala avfallet ha minskat med 55 procent till 2025, 60 procent till 2030 och 65 procent till 2035. I takt med att projektet utvecklas ska andelen avfall som skickas till deponier inte överstiga 10 procent. I Sverige, Danmark, Tyskland, Belgien och Nederländerna hamnar 99 procent av avfallet inte på deponier. Avfallet återvinns, återanvänds, komposteras eller används till energi i stället. I Tyskland blev det förbjudet att lägga avfall på deponier redan 2005 men andra EU-länder har fortfarande långt kvar.
Enligt beräkningar gjorda av Ellen MacArthur Foundation kan den cirkulära ekonomin minska Europas nuvarande CO2-utsläpp med hälften till 2030 och med över 80 procent till 2050. Förutom att skydda miljön förväntas den cirkulära ekonomin skapa nya typer av företag både i Finland och i övriga Europa, vilket i sin tur kommer att främja ekonomisk tillväxt som är förenlig principerna för ansvar och hållbar tillväxt. Vidare har EU-kommissionen beräknat att en övergång till cirkulär ekonomi skulle skapa upp till 2 miljoner nya jobb i Europa per 2030.
Industriell symbios
En industriell symbios skapas genom företagens önskan att öka sin resurseffektivitet och minska avfallskostnaderna. Produktionsmaterialens värde ökar när de stannar kvar i kretsloppet. Den industriella symbiosen ökar även näringsverksamhetens värde, vilket skonar både miljön och tillgångarna. Genom ökade fördelar för näringsverksamheten utvecklas även nya typer av företag samtidigt som mängden avfall som genereras av tillverkningsverkningsindustrin minskar.
Idén bakom industriell symbios är att stimulera ökat samarbete mellan företagen som bygger på att avfall från ett företag används som en produktionsresurs i ett annat företag. Samarbetande företag drar fördel av varandras restprodukter, faciliteter och sakkunskap. Jämfört med den traditionella verksamhetsmodellen för industrin ökar industriell symbios produkternas mervärde genom att spara på naturtillgångarna och minska avfallsmängden genom att återanvända avfallet i produktionen. För primärproducenten är det dessutom en fördel att bli av med avfallet och samtidigt få tillbaka en del av det egna råmaterialet för återanvändning.
Industriella sidoströmmar
– I den cirkulära ekonomin kan industriella sidoströmmar i många fall användas som en produktionsresurs. Användningen av sidoströmmar reducerar negativ miljöpåverkan och skapar ny verksamhet. Utmaningen är att hitta användningsområden för sidoströmmarna och att implementera motsvarande processer i praktiken. Primärproducenterna vinner på att deras sidoströmmar används. Det är kostsamt för producenterna att göra sig av med avfall och därför är det i regel en börda, förklarar Kenneth Ekman.
Att använda sidoströmmar kommer att bli allt viktigare i takt med att tillgången på resurser minskar. Resurser som används för att produktframställning genererar biprodukter som kan återanvändas i produktionen. De två vanligaste sätten att tillämpa cirkulär ekonomi inom den kemiska industrin är användning av sidoströmmar och återvinning av molekyler.
För att hantera sidoströmmar framgångsrikt är det viktigt att hitta den lämpligaste sidoströmmen och sedan få kontakt med den som producerar den sidoströmmen. Användning av sidoströmmar kräver dessutom noggranna planer för hur och var de ska användas. Det måste finnas ett användningsområde för slutprodukten för att göra användningen så effektiv som möjligt. Dessutom ska produkten ha teknisk dokumentation och uppfylla kraven i REACH. Varje stadium i processen ska även uppfylla lagstadgade krav.
Algol Chemicals deltar i ett större finskt projekt för cirkulär ekonomi tillsammans med CrisolteQ Oy, som specialiserat sig på återvinning inom kemiindustrin. Avfall, som uppkommer vid tillverkningen av rostfritt stål, bearbetas till återvunna produkter i projektet. För Algol Chemicals betyder projektet inte bara att utveckla ny verksamhet utan även att ta ansvar för hållbar utveckling. Algol Chemicals tror att efterfrågan på produkter som tillverkas resurseffektivt kommer att fortsätta öka och vill därför gärna bidra till att kommersialisera CrisolteQ:s nya produkter.
